Saknad
Just nu sitter jag och tänker på gamla tider med vänner och familj. Känner en stor saknad till alla mina vänner och min mamma som jag levde med i 18 år. Nu är jag 14 timmar ifrån alla som jag hade så nära.
Nu kommer alla tänka det var ditt val att flytta från Göteborg upp till Umeå, det var det oxå men trodde inte det skulle kännas så svårt. Nu har jag levt i Umeå i cirka 2 och en halv månad, har börjat vänja mig att bo själv. Men ändå så känns det som att något saknas. Saknar av att vakna upp och höra min mammas röst i rummet brevid, saknar att bara hålla om henne när jag än vill, saknar att ringa mina vänner och fråga ifall de har lust att ta en cig, saknar att de ringer och frågar vill du hitta på något, saknar att lova många att hitta på något och ha glömt att jag har lovat, saknar att bara kunna umgås med mina närmaste. Finns så mycket jag saknar men att bo i Göteborg saknar jag inte. Vill att alla de jag tyckte om ska bo nära Umeå, men det kommer inte hända.
Har ju nya vänner nu i Umeå så det är inte det som är problemet men saknar några av mina gamla där hemma i Göteborg. Får hoppas de kommer att besöka mig här uppe i Umeå snart.
Här är få bilder på jag och mina närmaste! Ni alla betyder mycket för mig, ni är en del av mitt hjärta.
Gammal bild på mig och min älskade mamma!
Jag och sötnosen Yasaman
Jag och älsklingen Golnosh på hennes student :)
Jag och baby Golnosh provar på hattar// förlåt älskling ifall jag lägger upp denna men tyckte den var så söt!
Baby sorry för denna med men har inte så många bilder på dig och mig :(
Min Golnosh och Yasamans händer!
Jag och min söta Mehri
Jag och min dancing queen Mehri
Jag och Arman min bror :)
Sista kvällen i Göteborg med mina älsklingar
Min älskade Parastoo synd gumman att vi knappt har några bilder tillsammans :'(
Jag och söta Therese
Jag och min tvilling Yasmine
Mina sötnosar 
älsklingarna samlade!
Här var dem flesta av de människor som jag aldrig kommer glömma sedan finns det andra med, men hade tyvärr inga bilder ni vet vilka ni är!
